Hantverkaren du hade för tre år sedan

Ett praktiskt problem som blir mycket större med EPBD. Vem gjorde jobbet, vad kostade det, vad gjordes exakt — och varför du snart måste kunna svara på det.

Det läcker i badrummet. Du minns att någon drog om rören där för tre år sedan och sa „hör av dig om något händer”. Namnet kan du inte. Numret ligger i telefonen du bytte för arton månader sedan. Fakturan finns någonstans, du vet inte var. Din morgon börjar med att ringa rörmokare från början.

Varför detta plötsligt är ett problem

Scenariot ovan utspelar sig i vartannat hushåll. Fram till 2025 var det en olägenhet. Från 2026, efter EPBD-transpositionen och lanseringen av nationella renoveringsstöd, blir det ett ekonomiskt och regulatoriskt problem:

• Bidragsansökningar vill ha åtgärdshistorik. Boverkets stöd, Energimyndigheten, BAFA (DE), Nová zelená úsporám (CZ) och Social Climate Fund från 2026 kommer att kräva belägg för vad som gjorts, av vem, när, till vilken kostnad. Utan firmanamn och kontakt blir det svårt.
• Försäljning börjar kräva referenser. Köparen vill veta vem som gjorde badrummet och om garantin följer med. Ingen kontakt = prisavdrag.
• Garantin löper ut tyst. Reklamation vid dolda fel har enligt ABT 06 och jordabalken typiskt upp till 10 år för entreprenad, men konsumentförhållanden varierar. Om du tre år efter en renovering inte vet vem som utförde den finns ingen att reklamera mot.
• Renoveringspasset vill ha leverantörsdata. Artikel 12 i den reviderade EPBD förutsätter att uppdatering av passet bygger på en dokumenterad leverantörskedja.

„Bekantas bekanta” som driftsmodell för fastighetsförvaltning fungerar inte längre.

Vad folk brukar minnas, och vad inte

Från samtal med läsare är mönstret konsekvent:

• Kommer ihåg — „2019 bytte vi fönster, 2021 pannan, 2022 taket.”
• Ungefär — „något runt 150.000 kronor”, exakta siffran nej.
• Kommer ihåg — „den där Lars från grannen”, „ett företag i Göteborg, började på M”.
• Kommer inte ihåg — kontraktsdatum, fakturanummer, organisationsnummer, garantitid, exakt omfattning.

Och det är just tredje och fjärde kategorin som bidragsansökan, mäklaren, försäkringsbolaget och renoveringspasset efterfrågar.

En struktur som fungerar

En hantverkarkontakt är bara användbar i sammanhang med ett specifikt jobb. Namn och telefon utan koppling till „pannan från 2024" blir snabbt inaktuell. Det som fungerar:

• Kontakt + jobb + dokument. Namn, företag, organisationsnummer där tillämpligt, telefon, e-post, tillsammans med jobbeskrivning, datum, belopp och faktura (scan).
• Garanti med utgångsdatum. Inte „2 år” utan ett konkret datum när den löper ut — så att reklamation inte preskriberas tyst.
• Kopplat till fastigheten. Med flera fastigheter spelar det roll inte bara vem som gjorde det utan var. „En rörmokare i Göteborg” hjälper inte i lägenheten i Stockholm.
• En anteckning. Hur pålitlig var hen, vad gick fel, vad skulle jag göra annorlunda. Bara du kan skriva in det; tre år senare är det guld värt.

Formen spelar mindre roll — ett kalkylblad, en app, anteckningar i telefonen. Det viktiga är att det finns och är sökbart även när bara ett nyckelord återstår och inget minne.

Ett anonymiserat verkligt fall

Ägare till ett enfamiljshus utanför Stockholm, badrumsrenovering 2022. Tre år senare ett läckage under kaklet. Minnet: „via grannen, några killar från Uppsala”. Fakturan hittades till slut i en gammal e-postinkorg. Garanti tre år, löpte ut två veckor före läckaget. Reparationskostnad cirka 25 tkr, ingen möjlighet att reklamera. Hade det funnits en kontakt med garantipåminnelse en månad före utgång hade utfallet blivit ett annat.

Det är priset för avsaknad av struktur.

25 000 kronor för två saknade rader

Reparationen i exemplet ovan kostade cirka 25 000 kronor. Två saker saknades: företagets namn och garantins utgångsdatum. Båda hade fått plats på en enda rad i telefonen. Priset för den raden som inte fanns: 25 000 kronor. Från 2028 tillkommer en tredje saknad uppgift — ett bidrag som inte kan sökas för att entreprenören som utförde arbetet inte går att spåra.

Detta är den åttonde artikeln i en serie om EPBD och fastigheter i Europa. Den avslutande delen handlar om Social Climate Fund — källan som ska skicka 86 miljarder euro till europeiska hushåll.

Jag skriver serien som grundare av Helpick, en app för fastighetsförvaltning i Europa.