Galen tunna…

När hammaren och stenen argumenterar över hur gräset på ängen vajar i vinden — blir det lätt lite fel. På samma sätt kan det bli om människor som inte äger den sanna kompetensen som krävs för att väl utföra sina uppgifter — ändå tillåts göra det.

Istockphoto

Lennart Karlsson, ordförande Svenska Narkotikapolisföreningen och Jessica Vikberg, ordförande Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle gick nyss i Aftonbladet ut med ett öppet brev för att förtydliga varför det är bra med sånt som är dåligt.

Detta är deras tankar som publicerades i Aftonbladet.

• Det är bra att bruket av narkotika är förbjudet. På så vis finns ingen juridisk frizon för att hålla på med narkotika. Brukandeförbudet ger polisen möjlighet att ingripa med tvångsmedel när unga människor börjar experimentera med narkotika. De rättsliga konsekvenserna vid ringa narkotikabrott ska inte vara hårda utan adekvata.

Det här betyder i klarspråk — att de helt enkelt VILL att det ska vara olagligt med Narkotika och att det inte spelar någon roll med argument, diskurs eller vetenskap. De argumenterar att om någon i handling gör som Karlsson och Vikberg inte vill — är det ett tecken på att Karlsson & Vikberg själva har rätt och därför har deras “kollegor/grupp” rätten att straffa den som vill något annat. Det är ett så kallat infantilt argument. De som brukar argumentera så är mycket unga barn, och människor med neuropsykiatriska störningar eller psykopatologi.

Oavsett vad orsaken till deras resonemangskedja, så är detta är ett uruselt argument för Straffsrättsideologi.

• ”För en ung vuxen person med jobb och bostad kan kännbara böter vara nog så effektivt och avskräckande. För en tonåring som går i skolan och bor hemma hos föräldrarna är det mer lämpligt att gå på samtal hos en socialsekreterare och lämna urinprov en tid för att komma på rätt köl.
• För en beroendesjuk vuxen narkoman handlar det om att bli hänvisad till missbruksvård. Det tryck som rättsväsendet kan använda sig av kan hjälpa många att börja ta itu med sina drogproblem. Åklagarnas möjlighet att straffvarna unga lagöverträdare bör användas mer och även användas för unga vuxna när det är lämpligt. Straffvarningar för unga rensas ur brottsregistret efter tre år i dagsläget. ”

Detta betyder i klarspråk — De som nu har makten skall behålla makten, eftersom, argumenterar man — Makten alltid har rätt — och demokratin och diskurs endast är till för såna egentligen redan borde markerats av Makten med Gult kort. Det SKA göra ont att tycka annorlunda, vilja annorlunda, eller behöva annorlunda. Du ska fan vara rädd. Vad du än gör så är det Rädslan för konsekvenserna som skall dominera och vägleda. Inte fakta, förnuft och vetenskap. Konformitet är det enda som är rätt och riktigt de som inte accepterar det är Dåliga människor. Kölen liksom, den är det bäst att nån annan bestämmer över — du och jag ska bara hälla käft och inrätta oss i ledet.

Det är väl i kort beskrivnings modellen för vad som kallas Totalitarism. Det är många saker — men Demokrati — är inte en av de sakerna.

• Vi menar att man borde kunna bli struken redan efter ett år om man fullföljer det åklagaren ålagt en att göra och i övrigt sköter sig. Sköter man sig inte ska anteckningen finnas kvar i registret under de tre åren. För att tydliggöra att prevention är ett delat ansvar mellan rättsväsende och socialtjänst/vård bör polisen ges lagstöd och uppdrag att vidarerapportera samtliga ingripanden vid ringa narkotikabrott till socialtjänsten. Detta sker inte regelmässigt i dag.

Här argumenterar de för att det är fullkomligt rätt och rimligt att helt och fullt ta individens rätt sina egna konsekvenser ifrån dem. Eftersom individen inte får bestämma, SKA de inte heller bestämma.

Karlsson & Vikberg argumenterar faktisk i sitt lilla brev att demokratin är ett djupt misslyckande, och att Totalitarism är mycket bättre.

Det är dags att vi tar det på allvar, detta att vi faktiskt har människor som inte äger den nödvändiga kompetensen för sina uppdrag, på alldeles för många auktoritets-positioner i Sverige idag.

Det här går alldeles utmärkt att ändra på. Ge dem sparken.

Eller för att tala Karlsson & Vikbergs språk; Det är dags att avveckla de verksamheter som inte är något annat än blindtarms-liknande abcesser på den större samhällsmekanismen? Det är inte kostnadseffektivt. Vare sig ur ekonomiskt eller humanitärt perspektivt. De enda som tjänar på situationen är den sektor som utvecklats kring hanteringen av människor med icke-konforma beteendemönster/motivationer. Alla andra betalar.

Alltså, på riktigt.

Det är väl ändå så, att samhället i grund — utgår i från människorna som lever det?

Det blir bara konstigt om det ska få fortsätta kosta pengar, så väl som i rent mänskligt lidande.?

Är skräcken för mångfald och spontan reglering så stor? Eller handlar det bara om pengarna? Cashen som tas?

Är det idén om det perfekta brottet satt i system?

En sak är säkert; Det är helt käpprätt åt helvete.

Det strider mot allt sunt förnuft.

/ PD