Hur jag skippade gymnasiet och började högskoleutbildning direkt — och du också kan göra det

Många sliter tre år i gymnasieskolan för att komma in på sin drömutbildning på universitet eller högskola. Men faktum är att man i många fall kan söka — och bli antagen till — eftergymnasiala utbildningar utan en gymnasieexamen.

När jag påbörjade min första eftergymnasiala utbildning hade jag bara slutfört grundskolan för lite mer än ett halvår sedan. Trots detta blev jag alltså antagen till den utbildning jag ville gå.

Bakgrund

När jag slutförde min grundskoleutbildning hade jag hyfsat bra betyg med ett meritvärde på 285. Detta resulterade i att jag hade goda möjligheter att bli antagen till vilken gymnasieutbildning jag än ville gå. Därför sökte jag till några av de högst rankade gymnasieutbildningarna på min hemort, samt i storstäderna Stockholm och Göteborg. Eftersom de olika orterna har egna antagningssystem så kunde jag bli antagen till flera utbildningar och sedan själv välja och vraka.

Sedan kom antagningsbeskeden och jag hade blivit antagen till samtliga av mina förstahandsval. Trots att jag blivit antagen till finare utbildningar i Stockholm och Göteborg valde jag dock att stanna i min hemort och börja gymnasiet där istället.

Efter bara några månader på gymnasiet så kände jag ett behov av att göra något jag verkligen brann för, således började jag söka eftergymnasiala utbildningar på universitet och högskolor. Vid min första ansökan, då jag sökte en utbildning på Linköpings universitet, blev jag nekad med motiveringen att jag var obehörig.

Man ansåg att jag saknade de “förkunskaperna som krävs”.

De formella antagningskraven — och vägar kring dem

Efter detta nederlag så började jag titta närmare på vilka krav som ställs på ansökanden vid antagning till eftergymnasial utbildning.

Det gemensamma kravet för samtliga utbildningar är grundläggande behörighet, alltså en gymnasieexamen med godkänt betyg i Engelska 5, Matematik 1, samt Svenska 1 och 2. Utöver detta behöver man sammanlagt ha godkänt betyg i kurser motsvarande minst 2 250 gymnasiepoäng.

För mig som knappt ej ens hade hunnit börja gymnasiet var dessa krav omöjliga att uppfylla på annat sätt än att avvakta med högskoleutbildning till efter gymnasieexamen.

Eftersom jag ville börja högskolan nu så kollade jag istället efter alternativa lösningar.

Många källor på internet beskrev hur man kunde göra prövningar på Komvux för att snabbt få betyg i de kurser man behöver för behörighet. Dock ställer detta alternativ krav på att man är över 20 år och har kunskaper motsvarande betygskriterierna i kurserna. Således var detta ej heller ett alternativ för mig som 16 åring att kunna skippa gymnasiet.

Dock fanns det en möjlighet för mig: Prövning av reell kompetens. Detta alternativ går ut på att man övertygar utbildningsinstitutet om att ens kunskaper och erfarenheter motsvarar sådana man skulle förvärvat från en gymnasieexamen och att man har de förutsättningarna som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen. Detta var det alternativet som sedan skulle bli min möjlighet att börja plugga på eftergymnasial nivå, innan jag avslutat gymnasiet.

Steg för att bli antagen till eftergymnasiala utbildningar genom reell kompetens

Processen för att bli antagen till eftergymnasiala utbildningar genom prövning av reell kompetens kan variera mellan olika utbildningsanordnare, men kan generellt sett delas in i följande 7 steg:

1. Förstå vad som krävs för att pröva sig till grundläggande behörighet
2. Kartlägg dina erfarenheter där du förvärvat kompetensen
3. Sammanställ underlag som styrker din kompetens
4. Leta upp utbildningar att söka till
5. Författa en kompetenskartläggning
6. Skicka in anmälan tillsammans med ansökan om reell kompetens
7. Komplettera när/om antagningshandläggaren har ytterligare frågor

Nedan redogör jag ingående för varje steg.

1. Förstå vad som krävs för att pröva sig till grundläggande behörighet

För att kunna bli antagen med grundläggande behörighet enligt reell kompetens behöver man först och främst ha en uppfattning om vilka krav som ställs på ens kompetens för att den ska anses motsvara en gymnasieexamen.

Dessa krav kan även variera mycket beroende på vilken utbildningsform du söker dig till. Generellt är det lättare att bli antagen till exempelvis yrkeshögskoleutbildningar än universitet/högskole-utbildningar. Se till att kolla upp vad som gäller just för den utbildningsform du planerar gå.

2. Kartlägg dina erfarenheter där du förvärvat kompetensen

Efter att du har läst på om vilken kompetens som behövs för att kunna bli antagen till den utbildningsform du vill gå så måste du kartlägga vilka erfarenheter du har som är relevanta för din högskolebehörighet.

Exempel på sådana erfarenheter som kan vara relevanta är:

• Arbetslivserfarenhet (jobb, egenföretagande, etc.)
• Utbildning utanför det formella utbildningssystemet
• Volontärarbete och föreningsliv (inom humanitära organisationer, ideella föreningar, etc.)
• Språkresor och andra utlandsvistelser

Skriv ner de erfarenheter du kommer på. Du kommer behöva det senare.

3. Sammanställ underlag som styrker din kompetens

När du har gjort en lista på dina erfarenheter och meriter som gett dig reell kompetens motsvarande gymnasieexamen så måste du sammanställa underlag som styrker dina uppgifter, exempelvis ett arbetsintyg från din arbetsgivare om kompetensen förvärvats från arbete. Om din kompetens kommer från påbörjade gymnasiestudier så bör underlaget innefatta ett studieintyg och/eller individuell studieplan som styrker detta.

4. Leta upp utbildningar att söka till

Nu kommer du till det (troligtvis) roligaste steget, att kolla efter utbildningar.

När det gäller eftergymnasiala utbildningar finns det generellt två olika typer av utbildning, varav båda är CSN-berättigade och kan leda till examen.

Universitets- och högskoleutbildningar är utbildningar som breddar dina kunskaper inom ett område och har en akademisk utgångspunkt. Således förbereder dessa utbildningar dig för vidare studier inom ämnet och du kan nästa alltid fördjupa dig mer. Dessa utbildningar söker du på webbplatsen antagning.se.

Yrkeshögskoleutbildningar är utbildningar som förbereder dig direkt för arbetslivet. Utbildningen är starkt förankrad i arbetsmarknadens behov och utbildningsanordnare är ofta ett privat företag med nära kopplingar till branchen. Under utbildningen har du nästan alltid också en stor mängd praktik (s.k. lärande i arbete, förkortat LIA) där du får praktisk erfarenhet av att jobba inom branchen. Dessa utbildningar söker du på varje enskild utbildningsanordnares webbplats, men du kan se en lista på godkända utbildningar på webbplatsen yrkeshogskolan.se.

Viktigt att kolla efter när du söker utbildningar är vilka behörighetskrav de har. Har de krav på särskild behörighet behöver du även pröva kompetens motsvarande dessa om du inte uppfyller dem.

5. Författa en kompetenskartläggning

När du har sammanställt vilka utbildningar du vill söka och vilka behörighetskrav de har så behöver du författa en kompetenskartläggning där du utförligt redogör för hur du uppfyller dessa kriterier genom reell kompetens.

Med fördel kan din kompetenskartläggning delas upp utifrån de kategorier av kriterier och källor för den reella kompetensen som antagningshandläggaren granskar emot.

Vissa utbildningsanordnare har sin egen mall för kompetenskartläggning. Om sådan finns, använd den och följ dens struktur, annars kan du använda strukturen nedan.

1. Tidigare utbildningar och certifikat/diplom Jag hade redan innan förvärvat några diplom inom mjukvaruutveckling och kundsupport från Google till följd av att jag tidigare jobbat på en webbyrå som hade återförsäljaravtal med dem. Om du har några diplom eller certifikat (om ens från Udemy-kurser), inkludera det. Det visar på att du har tidigare kompetens som kan vara värdefull för att ta till dig utbildningen.

Har du fått betyg i någon eller några gymnasiekurser så kan även det vara värdefullt att ta med. Kom i så fall ihåg att styrka det med dokumentation från skolan. 2. Yrkeserfarenhet Yrkeserfarenhet är ofta en viktig del av att bli beviljad behörighet per reell kompetens. Om du dessutom har yrkeserfarenhet från samma område som utbildningen är inom så är det särskilt fördelaktigt. Saknar du yrkeserfarenhet så kan du ersätta detta med hobbyprojekt du genomfört och/eller volontärarbete du gjort. 3. Språklig kompetens (svenska, engelska, m.m.) Eftersom att eftergymnasiala utbildningar ofta innefattar mycket kurslitteratur och föreläsningar så krävs god språklig kompetens. Således bör din kompetenskartläggning innefatta exempel på såväl skriftliga som muntliga framställningar.

När du motiverar din språkliga kompetens bör du belysa din förmåga att framställa verk med ett vetenskapligt förhållningssätt samt att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa, eftersom att utbildningsanordnare värderar detta mycket vid antagning till eftergymnasiala utbildningar.

Har du dessutom kompetens inom andra språk så bör du även ta med det i din motivering av språkliga kompetenser, även om utbildningen enbart sker på svenska och/eller engelska. Detta då det kan visa på ett mer mångfacetterat ordförråd och ibland visat sig fördelaktigt vid annan inlärning. 4. Problemlösningsförmåga För vissa utbildningar (samtliga tekniska utbildningar) är det viktigt att kunna visa på en god problemlösningsförmåga. Då bör du styrka din förmåga att kunna använda matematik vid analys av data, problemlösning och framställa modeller för problem. Vid detta är det också viktigt att du visar på din förmåga att utvärdera dina modeller och rimligheten i dina svar. 5. Eventuellt annat som kan hjälpa dina odds att bli antagen Har du någon annan erfarenhet eller kompetens som du tror kan hjälpa dina odds att bli antagen till utbildningen? Ta i så fall med det, ju mer underlag antagningshandläggaren har desto bättre.

Där möjligt bör du författa kompetenskartläggningen som ett brev addresserat till antagningshandläggaren (om du vet dennes namn), alternativt antagningsenheten. Detta förutsätter att du justerar kompetenskartläggningen till varje ansökan.

6. Skicka in anmälan tillsammans med ansökan om reell kompetens

När du genomfört alla tidigare steg så är det dags att skicka din ansökan tillsammans med kompetenskartläggningen du författat.

Hur du skickar in din kompetenskartläggning skiljer sig mellan om du söker till en universitets-/högskoleutbildning eller en yrkeshögskoleutbildning.

För universitets-/högskoleutbildningar så krävs det att du bifogar denna blankett tillsammans med din kompetenskartläggning (föreslagsvis som försättsblad). I denna blankett anger du dina personuppgifter, information om ev. tidigare antagande till eftergymnasial utbildning per reell kompetens, samt information om utbildningar du söker behörighet för. Denna blankett, tillsammans med din kompetenskartläggning, laddas sedan upp under Meriter på antagning.se.

För yrkeshögskoleutbildningar laddar du upp din kompetenskartläggning tillsammans med din ansökan på yh-antagning.se. I vissa fall behöver du även klicka i att du åberopar reell kompetens, i så fall gör du det under den utfällbara fliken Behörighet.

7. Komplettera när/om antagningshandläggaren har ytterligare frågor

Det händer ofta att antagningshandläggare behöver mer information eller underlag för att kunna bedöma om du är behörig eller inte. Du kan dock undvika att behöva komplettera genom att skriva en utförlig kompetenskartläggning med goda underlag.

8. Antagningsbeskedet

Efter att du genomfört samtliga steg så får du efter ett tag äntligen ett antagningsbesked som berättar huruvida du blivit antagen eller ej.

Kom ihåg att du måste acceptera din plats för att behålla den.

Avslutningsvis

Om du ej skulle bli antagen på första försöket, kom ihåg att det är väldigt svårt att bli antagen till eftergymnasiala utbildningar utan gymnasieexamen. Du kan alltid försöka igen.

I många fall är det lättare att bli antagen till yrkeshögskoleutbildningar än universitets-/högskoleutbildningar. Om du ej blir antagen till högskoleutbildningar så kan du försöka med yrkeshögskolan.

Om jag kunde göra det, kan du också! Ge aldrig upp och fortsätt att sträva efter dina drömmar.

Lycka till med din utbildning och framtida karriär!